händelserikt

Mycket har hänt den senaste tiden. Mycket tråkiga saker. Det finns självklart två sidor av alla historior, men att jag skulle ljuga om detta finns inte, jag kanske upplever saker olikt någon annan, men att jag skulle hitta på helt och hållet är ju helt stört bara. Eller jo kanske skulle jag det för jag tydligen är schizofren, visst var det så? Hemska människor! Jag är sjutton år, då ska man inte bli behandlad på det sättet av folk som är betydligt äldre, oavsett vad man gjort. Fast just nu känns det underbart att slippa helvetet. Vill aldrig tillbaka dit så du kan vara lugn lille vän (jag är ironisk, du är allt utom min vän). Jag kommer inte störa dig igen så du kan fortsätta förstöra nu. Jag bryr mig bara om mina underbara vänner som det förstörs för. Lider med er, verkligen. Och att ni får ta skit för att ni är mina vänner är ju bara ännu värre, förhoppningsvis blir det bättre nu när inte jag är kvar längre.

Det är ju förresten lite hemskt att en vuxen människa kan bete sig på det sättet bara för att jag är en person som vågar säga ifrån, för det gör jag. Jag visar tydligt vad jag tycker och jag är inte rädd för att säga det. Kanske visar jag ibland lite väl tydligt vad jag tycker, men förhoppningsvis lär jag mig kontrollera det bättre med åren. Tänk att man kan göra så mot någon som ännu inte ens har ansvar för sig själv, att skylla allt dåligt på mig bara för att jag vågade säga ifrån när du gjorde fel, för fel det ska du veta att du gör. Listan kan göras lång, det är vi fler som är medvetna om.

Men nej, nu ska jag inte vara sån. Så länge jag slipper er nu så är allt bra.

Kan ju iaf passa på att tacka dem som verkligen stöttat mig i det här;

Mamma, Pappa, Pekis, Nathalie, Johan, Melina, Jessica, Sara, Alex, Linnea, Micke och Lotta. Tusen tack! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0